RSS

Har man inte huvudvärk så får man

13 Nov

Nu vill jag inte alls påstå att jag är insatt eller så, men jag tycker ändå att det här Ipred-lagförslaget låter väldigt märkligt.

Hur tänkte de nu? Varför är det så väldigt viktigt att skydda just de här särintressena, när man i andra fall verkligen inte alls kan ta till med hårdhandskarna. Har till exempel aldrig hört det pratas på allvar om att stänga av barnporruppladdare från internet (eller har jag bara missat det uppenbara förslaget?).

Och hm, hur hade de tänkt lösa en sådan avstängning rent praktiskt – det finns ju hur många internetleverantörer som helst, inkl internetcaféer. Utrustas man med störningsboja och riskerar den då att störa andras uppkoppling? Får man inte vara uppkopplad alls? Hur sköter man sitt jobb om man då t.ex. som jag jobbar webbaserat en hel del? Verkar inte helt genomtänkt – och då är det bara en av konsekvenserna jag hakat upp mig på. Bara hela basen att nöjesbolag och branschorganisationer ska få utreda påstådda brott och därför kan få ut uppgifter om individers internetabonnemang… alltså, det låter faktiskt inte riktigt rätt. Brottsutredningar ska väl skötas av myndigheter, inte företag som har egenintresse i utredningen!?

För att ta det från början: Först läste jag här och sen här och tänkte att det var klokt skrivet som vanligt. Sen var jag så klart tvungen att läsa här också, och då hamnade jag så småningom på länkar bland annat hit, och tja, det var väl inte heller helt dumt skrivet. Fast sen hamnade jag här och blev så full i skratt att jag helt tappade koncentrationen.

Men allvarligt talat. Jag tycker också att man ska betala för musik och film och böcker. Absolut. Samtidigt som jag väl kan tycka att det ibland finns all anledning att ladda ner – om man t.ex inte kan ladda ner lagligt, för låten man trallat på i femton timmar inte längre finns till försäljning. Eller man vill höra några låtar innan man köper ett album. Eller se en film som man har på VHS men nu har bandet blivit så slitet – men jag har ju betalt för filmen och vill bara se den en gång till. Till exempel. Men strunt i det – det är faktiskt inte poängen här. Lagförslaget handlar, såvitt jag förstår det, inte främst om detta utan om branschorganisationers rätt att spåra innehavare av IP-adresser om de anser sig vara kränkta i sin upphovsrätt. Och vem bestämmer när de känner sig kränkta? Var går gränsen, vem kan de anse sig kränkta av, hur kränkande måste man vara för att riskera att pekas ut och lagföras?

Vad är det för lagförslag som våra folkvalda håller på med? Först FRA och nu detta. Märks att det inte är val i år.

Puh, ett långt politiskt inlägg… det är inte varje dag. Varför känns just sådana inlägg så svåra att skriva, som om man absolut måste ha alla fakta rätt för att få uttycka sig. Det har jag ju aldrig när jag pratar om mode eller choklad eller jobbstress. Märkligt.
För er som vill vara exakt sådär pålästa finns det 390 sidor lagrådsremiss att gå igenom om man tycker sånt är kul (hej Åke! hej Pelle!) – ni kan väl skriva nåt käckt i kommentorsbåset när ni är klara. En summering på max 35 ord, gärna i form av en slogan, tycker jag vore perfekt.

Annonser
 
3 kommentarer

Publicerat av på 13 november 2008 i politik

 

3 svar till “Har man inte huvudvärk så får man

  1. Molly

    13 november 2008 at 16:06

    Bra förslag, Annika. Jag kan stäcka mig till att läsa 50 ord. Nu väntar jag bara på Åke och Pelles kommenterarer. ;)

     
  2. Anna

    14 november 2008 at 6:46

    Om bara de där korkade film- och musikbolagen hade hängt med i utvecklingen hade de kunnat tjäna bra med pengar på nedladdning istället. Om man hade kunnat köpa en låt för en billig peng hade jag hellre laddat ner den legalt än illegalt (eftersom jag är för lat för att sätta mig in i hur det funkar med fildelning). Som det är nu får man betala löjligt mycket för en enda låt, och sen har många siter en massa begränsningar – som att man bara får spela låten på den datorn man laddat ner den. Hur gör man då med sin MP3-spelare? Korkat…

    Andra branscher har fått acceptera att deras produkter inte har samma värde längre (elektronikbranschen t.ex. – tänk om vi skulle tagit lika mycket betalt för mobiltelefoner idag som vi gjorde för 15 år sedan? Vi skulle inte fått något sålt.), men när det gäller ”konstnärliga branscher” ska vi fortfarande betala dyra pengar.

    En vän till mig (som är duktig på att kasta cykelnycklar i buskarna) sa en gång ”Är huvudet dumt får kroppen lida”. Det är lite det som hänt musikbranschen idag… ;-)

     
  3. Kraka

    14 november 2008 at 22:06

    Just det här särintresset, musik- och filmindustrin, har pengar. Det har inte de stackars barnen som utnyttjas i banporrindustrin. Det är det som kallas kapitalism!

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: