RSS

Dieter

03 Sep

(nu tänker ni så klart att jag ska skriva ett långt, uttömmande inlägg om min tyske polare Dieter, men nä… )

Så här i efterdyningarna av semesterns frosserier* känns de glättade magasinens bilagor och utrop om dieter (ahaaaa, inte tyskgrabben alltså) som ska få en att tappa kilon lätt som en plätt ganska intressanta. Vilket egentligen är rätt fånigt, för jag vet egentligen hur man ska äta. Det är ju inte så att jag läser och får världens uppenbarelse av för mig helt okända fakta. Det är liksom ingen nyhet eller hemlighet att man ska undvika tomma kalorier, välja fetter med god kvalitet, äta grönsaker och linfrön och så vidare och så vidare. Men ändå läser jag så klart, för nånstans finns liksom hoppet kvar – att det ska visa sig nån slags rön som totalt förändrar allt. Den där lilla grejen som plötsligt för allt att falla på plats, som ska få mig både motiverad och smal enligt löftena.

* Först dock en liten avstickare om semesterns frosserier. Vågen talar nämligen väldigt högt om dem, medan jag inte riktigt känner igen mig. Visst, vi åt inte värsanyttigt på semestern. Vi drack vin, vi åt ibland vitt bröd och rent av pommes på Kreta. Vi åt en del glass och en del godis slank också ner. Jag hymlar inte. Men fem jävla kilon? Så mycket har jag aldrig gått upp på tre veckor och jag åt verkligen inte dramatiskt mer onyttigt denna semester än andra semestrar. Faktum är att jag minns många semestrar då jag frossat betydligt mer.  Jag som till och med valde grekisk sallad flera luncher, istället för just vitt bröd och/eller pommes som var andra alternativ på lunchmenyerna. Jag åt naturell yoghurt, ägg och medhavt grovbröd till frukost varje dag i Grekland, och samma när vi var hemma i Sverige. Livet är banne mig aldrig rättvist. :(

Nog sagt om detta. I senaste ToppHälsa (som jag köper sen många år tillbaka eftersom jag tänker att jag snart ska bli topphälsosam) fanns en bilaga om isodieten. Som jag så klart bläddrade igenom: gå ner ett kilo i veckan i sex veckor lät ju right up my alley.

Så hur gör man då? Jodå, ät dig smal står det stort på framsidan… bläddra, bläddra…ett liv utan hunger, sötsug och uppblåst mage, samtidigt som du känner dig full av energi och tappar ett kilo fett i veckan – låter det som nåt för dig? Jatack, låter jättebra…. bläddra, bläddra… isodieten i 12 steg, lika delar kalorier från kolhydrater, fett och protein… låg gi (hm har jag inte hört det förr?) … inget gluten (smart sätt att undvika snabba kolhydrater onekligen)… rätt sorts fett (!) … mellanmålen är nyckeln… bläddra, bläddra… hitta enkla, snabba lösningar som du kan ta till när tiden är knapp vid middag, lunch och mellanmål (åh, perfekt!) … bläddra, bläddra… 32 bästa recepten… och så vidare.

Och sen då. Mitt i allt snack om hur man ska äta: Ett mycket effektivt sätt att bränna fett coh få en rejäl rivstart med ditt nya hälsosamma liv är att röra på sig. (Jo, jag vet…) Tänk igenom hur du kan få in träningspass i ditt liv och ditt schema. (Tänka tänka…) Planera och boka in – så ökar chansen att träningen blir av (mmm, sant, jag kommer ju nästan bara iväg när jag har PT-tid…) Och sen kommer träningsschemat för isodieten. 60 minuter om dan. Sju dagar i veckan! Inklusive de dagar som de kallar ”vilodagar”, då man bara ska promenera en timme.

Ursäkta mig, isodieten, men om jag går från totalt otränad till att träna 1 timme om dan sju dagar i veckan – tror ni inte att det är därför jag antingen totalt kroknar eller – i bästa fall – går ner ett kilo i veckan? Snarare än att jag äter era menyer? Jag menar – om det står ät dig smal som huvudrubrik på er lilla guide (och inte ett ord om träning) – är det inte lite falsk marknadsföring? Det handlar ju faktiskt om träna dig smal och förstärk effekten med bra menyer.

Dessutom: vilken fetknopp börjar träna sådär mycket direkt vecka 1? Klart de då kan hävda att om man inte gick ner 1 kg i veckan på deras ”ät dig smal”-diet så var det så klart för att man inte tränade tillräckligt.

Och här lägger jag in en liten disclaimer för alla er som liksom bara väntar på att komma till kommentatorbåset och skriva hur nyttigt och viktigt det är att träna: jag vet. Det jag retar mig på är att de säljer ”ät dig smal”-koncept och sen låtsas att det är maten som ska ge effekt, när det så klart är en kombination och troligen snarare träningen om man utgår från en tjockis som jag som faktiskt inte tränar så himlans mycket alls. Och att 1 timmes träning varenda dag är rätt mycket, även för en normalperson. Jag har problem att få ihop 2-3 tillfällen per vecka inklusive timslånga promenader – hur sjutton ska jag få ihop 7 tillfällen då? (Och skriver ni att det handlar om prioriteringar och vilja så slår jag på er – det handlar om att man faktiskt inte kan prioritera hur mycket som helst trolla med knäna!)

Så kära isodieten, tack för att du började peppa mig, men jag tror inte att du och jag passar ihop. Det började bra, men man kan uppenbarligen inte döma en bok efter dess omslag.

Och kära ToppHälsa, nästa gång ni gör såna här bilagor eller specialnummer så tycker jag ni kan vara ärliga med vad det gäller och inte låtsas att man kan bara äta sig smal. Man måste röra på sig. Vi vet det. Men vi hoppas lite att det inte ska behövas, så vi börjar läsa ändå. Men ni förolämpar vår intelligens med att hymla och lura oss. Faktiskt. Även om vi å ena sidan förstår att det är lite som kvällstidningslöp som bara beskriver en del av sanningen, så har vi å andra sidan högre förväntningar på er. På att ni tror att vi är smarta personer, på att vi inte är såna som tror att det finns ett litet piller man kan ta och sen kränga två kilo ostbågar utan att bli fet. Att vi läser er tidning för att vi tänker att ni har reportage och tips som grundar sig på nån slags beprövade sanningar, att ni är rätt seriösa – och alltså behandlar oss tjockisläsare som både seriösa i vår strävan att bli bättre människor och smarta i vårt sätt att läsa och bedöma fakta.

In short: Sluta skriva ”ät dig smal” när det handlar om ”ät och träna dig smal”.

Och sluta tro att man kan gå från noll till hundra på en vecka. Från en långpromenad i veckan till sju träningstillfällen. Det funkar inte så. Speciellt inte för oss som behöver ert stöd. De med järndisciplin är redan smala och vältränade, tro mig.

Annonser
 
7 kommentarer

Publicerat av på 03 september 2010 i vikt

 

7 svar till “Dieter

  1. farsan

    03 september 2010 at 22:15

    1. Är det någon som tror att tidningarna drivs av någon slags idealism? Enda anledning att driva sådana verksamheter heter pengar.
    2. Hurra för din förnämliga plädering, håller helt med argumenteringen och särskilt där du påvisar artikelförfattarens brist på verklighetsförankring när den gäller framförallt tidsaspekten.
    3. Det finns bara ett idiotsäkert sätt att gå ned i vikt: sluta äta!

     
    • Annika

      05 september 2010 at 17:04

      Nej, jag tror inte alls att tidningar drivs av idealism. Då hade de väl gett bort sina tidningar och inte tagit betalt, till exempel. Men att enda anledningen heter pengar tror jag verkligen inte. Tidningarsmakare precis som till exempel radioreparatörer drivs de allra flesta av ett intresse för sitt område, och en vilja att göra bästa möjliga jobb – och att ta skäligt betalt för sitt jobb. ToppHälsa är inte en tramstidning som säljer rosafluffiga drömmar, utan en tidning som präglas av att en tydlig idé och vilja att få sina läsare inspirerade och engagarede. De har också en bra redaktion med pålästa och intresserade journalister. Gillar deras tidning. Men just när det gäller isodieten, och framför allt tidsaspekten på träning, så måste det ha brustit totalt nånstans.

      Sluta äta låter som en dålig, dålig idé. Och tråkig!

       
  2. Sanna

    04 september 2010 at 9:54

    Jag hoppas att du skickar detta till både hela redaktionen och artikelförfattaren. Jag tycker faktiskt att det är dåligt av en tidning som ska uppmuntra till god hälsa! De flesta skulle slita ut sig helt de första veckorna och vara oförmögna att fullfölja programmet.

    Sedan gapskrattar jag förstås åt din underbara beskrivning!

    Kram!

     
    • Annika

      05 september 2010 at 17:05

      Tack för tipset, har skickat vidare! Vi får väl se om de svarar.

       
  3. Anna

    07 september 2010 at 14:23

    Aaaahahahahahahaha!!! Bra skrivet!!! Äntligren någon som avslöjar ISO-dieten vid första ögonkastet. Paulùn måste ha sett minskade vinster på sina GI-produkter, så han fick hitta på något nytt för att försörja sig… Dessutom handlar ju faktiskt ISO-dieten väldigt mycket om att väga och mäta och räkna, så ”ät dig smal” stämmer inte ändå… (Och så är det en *diet*, vilket gör att man inte egentligen lär sig leva på ett sätt som är hållbart i längden…)

    Jag fick inte ens ihop 60 min träning om dagen när jag tränade som mest för 12 år sedan (och inte hade barn…), vem f-n lyckas med det???

    Man blir så trött…

    Kan jag få återigen rekommendera LCHF? ;) (Mina värden är PERFEKTA, sa jag det? ;))

     
    • Annika

      08 september 2010 at 10:56

      Det var ju ett fasligt tjatande om dina värden ;)

      Jamen, jag får väl prova LCHF då. Även om jag har extremt svårt att tänka mig det som ett livslångt sätt att äta/leva… (på tal om ”diet” eller inte)
      Men för att komma igång behöver jag faktiskt hjälp av en jättesnäll kompis som redan är igång och därför kan skicka en veckomeny och favoritrecept till mig. :D

      För övrigt måste jag säga att recepten i iso-broschyren verkade väldigt bra: goda, välbalanserade och nyttiga. Men det var ju inte det som var kruxet heller.

       
  4. Anna

    08 september 2010 at 20:35

    Kommer mail…

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: