RSS

Livet på den feta sidan

03 Okt

Har ätit LCHF-kost de senaste två veckorna, så gott det har funkat. Till exempel var det svårt att inte alls smaka på all smält choklad jag fick på fingrarna på pralinkursen igår. Och förra veckan var jag först på personaldagar med extra fina middagar och efterrätt så klart, och sen åkte vi direkt vidare till släktträff och kalas i Göteborg under helgen. Med god mat och efterrätter. Men jag frossade åtminstone inte.

I övrigt har det funkat ovanligt bra. Mycket fett, nästan inga kolhydrater. Äter gräddsås, ost, smör, ägg, grädde i kaffet, blomkålsgratäng med både grädde och ost, turkisk yoghurt med en extra skvätt grädde, smörstekt svamp med en skvätt grädde… Ja, ni förstår. Har bakat kolhydratfria bröd på ägg, grädde, smör, pofiber och fiberhusk – men knappt alls ätit av det, det ligger i frysen att ta till om det verkligen behövs. Det funkar fint att inte äta bröd, pasta, bröd, socker osv. Grädde är gott. Är mätt nästan hela tiden, vilket innebär att suget mellan måltiderna är snudd på obefintligt. Har lite nötter i väskan, för nödfall (t.ex. när alla andra på jobbet äter kakor eller tårta) men äter sällan av dem. Magen verkar jubla – tarmarna funkar bättre än någonsin (jag besparar er detaljerna). Det tar lite tid att sätta sig in i alla råd och rön om LCHF, man tror att man har koll och sen får man nya insikter och måste ändra lite till. Men det är ok. Både jag och älsklingen kör på detta, så ingen behöver stå och laga mat till bara sig själv.

Om jag gått ner i vikt? Ett halvt kilo på två veckor. Inte så mycket att hurra för va? Men då har jag som sagt haft en del undantag. Målet just nu är ett halvt kilo per vecka. Easy does it. Går det fortare blir jag glad, men det är inte nödvändigt. Bara det går neråt. För annars vet jag hur lätt jag tappar lusten…

Har också tänkt försöka träna två gånger i veckan, skulle på spinning idag var planen – men den där jäkla huvudvärken har varit jobbig idag, så jag nöjde mig med att gräva i trädgården. Funderar på att investera i ny stegräknare, för den gamla nollställer sig alldeles för ofta utan att det är meningen.

Svårast är nog hela den här fettgrejen inför andra. Helt ok hemma, och inga problem när man går ut på restaurang på lunchen att be dem utesluta potatis/ris/pasta. Ingen säger nåt. Men när man laddat lite i kylskåpet på jobbet med ostskivor och bregott så känns det vääääldigt skumt att bre smör på osten, fast jag vet att det är precis så man ska göra, och sen stoppa den i sig. Speciellt när det kommer nån kollega förbi som vill byta några ord. Då skäms jag så mycket att jag måste låtsas göra te istället. Och häromdan, när kollegan inte alls ville gå iväg och låta mig fixa osten fast teet var klart för längesen, så tog jag tillslut ett knäckebröd och bredde smör på det, la osten på och gick till mitt rum – där jag avlägsnade brödet och åt bara ost och så mycket smör jag kunde skrapa av. Kändes inte riktigt rätt att sitta där och smygäta heller. Speciellt inte så länge det inte syns att jag går ner i vikt – kan liksom känna hur andra tänker att det är ju inte så konstigt att jag är tjock när jag äter fett. Kanske att skämskudden inte längre behövs om (när!) jag känner mig lite lite smalare, när jag liksom kan visa att är på rätt väg. Vi får se. Annars får jag nog komma på nåt annat mellanmål för långa arbetsdagar.

Annonser
 
6 kommentarer

Publicerat av på 03 oktober 2010 i mat, vikt

 

6 svar till “Livet på den feta sidan

  1. Dina

    03 oktober 2010 at 23:42

    Jag har hållit på sedan Maj och mår mycket bättre. Har även lyckats gått ner de där trivselkilona som alltid hängt sig kvar. Men huvudsaken för mig är att ändra livsstil så jag inte blir sockersjuk på äldre dar etc. (Har det i släkten.)

    Känner igen det där med att skämmas för att man äter smör i lass. Både min mamma och min syster förstår och håller med om att man skall äta mindre pasta men att lägga till allt det där smöret…

    Har du någon rådgivare? Annars finns det så mycket bra länkar på nätet.
    Lycka till! Och kom ihåg att det är ‘low’ carb, inte ‘no’, och att varje person har sin individuella gräns för vad som är ok. ;-)

     
    • Annika

      06 oktober 2010 at 13:39

      Anna här nedan är min LCHF-mentor, och det hjälper STORT att ha någon lite mer erfaren, men ändå inte överkäck, med sig längst vägen. :)

       
  2. Anna

    04 oktober 2010 at 16:24

    Tänk att man känner sig beundrad när man lever på grönsallad (och smygäter choklad på sitt rum) men skäms när man äter sig mätt på smör och ost… Tragiskt. Och jag kände precis likadant för ett år sedan, men nu skiter jag i vad andra tycker. Men det sitter så djupt rotat i oss att fett är farligt att det tar lite tid att komma ur det. Du är jätteduktig! Det är bara att hänga kvar, och på söndag blir det mumsig LCHF brunch till frukost! :D

     
  3. Kraka

    06 oktober 2010 at 14:23

    Du håller väl koll på dina blodfettvärden? I mina öron låter det som att du med ditt stressiga jobb håller på att bådda för en härtinfarkt. Var rädd om dig! Kram!

     
  4. Anna

    06 oktober 2010 at 16:06

    Perfekt läge att börja prata om mina värden igen… ;)

    Efter ett år med LCHF bestämde jag mig för att kontrollera mina värden. Oron gnagde längst inne, eftersom vi lärt oss sedan länge att fett är farligt.

    Mina resultat var perfekta. Inte bra, utan perfekta.

    Naturligtvis är det personligt hur man reagerar på olika kost, men i princip alla nyare undersökningar visar faktiskt ingenting — dvs de som äter fettrik och kolhydratfattig kost har inga annorlunda värden än de som äter enlig livsmedelsverkets kostråd. Förutom att blodsockret var mycket bättre. Det förundrar mig fortfarande hur min bror, som är kraftigt överviktig och har typ 2 diabetes, rekommenderas att dra ner på fettet och äta mer kolhydrater. Det är banne mig inte fettet som höjer hans blodsocker, och han lyckas inte gå ner i vikt med deras kostråd.

     
    • Kraka

      06 oktober 2010 at 22:34

      Precis som du säger är det säker individuellt. Jag har lyckats normalisera mina värden genom att helt sluta med smör/margarin på bröd, äta väldigt fettsnålt till vardags och välja lightprodukter i första hand. På så sätt slapp jag äta de mycket biverkningsrika statiner som annars blivit nödvändiga. Jag har också gått ner 16 kg helt utan andra åtgärder förutom att öka min fysiska träning också.

       

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: