RSS

Nytt år, samma gamla Annika

13 Jan

Redan halvvägs genom januari, och det känns inte ett dugg annorlunda mot december. Ja, förutom att det är betydligt färre julgranar och adventsstjärnor. Dock inte hemma hos oss, för där står granen trött och onedplockad tills i helgen. Och adventsstjärnorna hänger traditionsenligt kvar till april ungefär.

Är fortfarande halvtidssjukskriven och försöker komma på hur jag ska prioritera så att jag hinner det jag borde hinna på en halvtid, utan att försöka klara av en heltid. Om ni förstår hur jag menar. Det är inte helt lätt. Framför allt är det svårt att inte känna skuld för det man inte hinner med. Väninnan C tyckte att jag skulle plocka bort ordet ”svika” ur min vokabulär till att börja med. Och samtidigt tänka som så att ”just nu väljer jag att bli frisk” istället för att tycka det är jobbigt att välja bort (=svika) till exempel ett arbetsmöte med en av föreningarna jag är aktiv i. Alltså se positivt på vad man väljer, istället för att snöa in på vad man väljer bort. Sånt måste jag öva på. Precis som jag måste öva på att släppa totalkollen på jobbet (delegera mer och släppa ansvarskänslan för sånt som jag inte är ansvarig för) och lära mig vad som är bra nog (i stället för perfekt) när jag ska leverera. Måste också öva på att säga nej, utan att känna skuld. Och att fråga hur saker som folk ber mig göra ska användas och när de egentligen måste vara klara, istället för att själv tolka in att allt är bråttom och så vidare. Mycket att öva på. Funderar på om jag ska sätta upp minneslappar på skärmen här på jobbet, så att jag verkligen inte glömmer bort.

Men mest undrar jag när jag ska sluta vara så jäkla trött. Och enligt kuratorn jag går till så kommer det inte att lösa sig i en handvändning. Januari är lite väl optimistiskt. Faktum är att sist vi sågs sa hon att jag inte ska räkna med att bli samma gamla Annika igen. En riktig utmattning som denna sätter spår, alltså rent fysiska spår, i hjärnan. På samma sätt som en menisk aldrig blir samma igen efter en skada, så blir hjärnan inte densamma igen efter den här skadan. Nej, jag behöver inte halta resten av livet, men jag kan heller inte ånga på som förut igen. Kommer jag då att kunna ha kvar det här jobbet? Här finns inte resurser att sätta in mer personal, mer avlastning. Samtidigt är det så himla kul, mitt jobb. Jag vill ju ha kvar det. Det känns som en stor ledsen boll i magen bara jag tänker på att jag kanske måste leta annat jobb. Dels för att jag, som sagt, vill jobba kvar med detta. Dels för att jag verkligen inte har nån som helst aning om vad jag skulle göra istället. Vad kan jag, förutom koordinatorrollen (som är lika stressig för alla andra jag pratat med i liknande jobb), som är gångbart på arbetsmarknaden? Usch, läskigt att tänka på. Och just nu, när tröttheten är så överskuggande allt annat, så är det ju ändå inte läge att tänka på det. Bara att försöka svälja undan den där ledsna bollen ett tag.

Annonser
 
6 kommentarer

Publicerat av på 13 januari 2011 i jobbet, trött

 

6 svar till “Nytt år, samma gamla Annika

  1. Sanna

    13 januari 2011 at 22:22

    Har inga käcka råd på lager. Vill bara krama.

    Kram!

     
  2. Ariadne

    13 januari 2011 at 22:27

    Jag tycker inte att du ska jobba halvtid. Jag tycker inte att du ska jobba alls just nu. Vad du behöver är lugn och ro och det blir inte lugn och ro när du ska fatta en massa svåra beslut hela tiden. Hur mycket ska du hinna med när du jobbar halvtid? Vad ska du prioritera bort? Hur hantera skuldkänslor över det du inte gör?
    När det gäller när du ska sluta vara så trött så tror jag att du måste ha en realistisk tidsplan på det och det är liksom inte några veckor eller någon månad (särskilt inte om du dessutom ska jobba halvtid). Vanlig trötthet, som kommer av att man har sovit för lite några kvällar, tar man igen fort men det är inte sådan trötthet som du upplever. Din trötthet är mer besläktad med situationen att det stryker runt en sabeltandad tiger som när som helst riskerar att anfalla och så har du haft det så i flera år. En sådan trötthet går inte över i en handvändning för det tar tid för hjärnan och kroppen att ställa om sig från katastrofläge till normalläge.
    Jag tycker inte du ska fundera på att byta jobb i dagsläget. Du gillar ditt jobb som det skulle kunna vara. Fine. Kanske går det att ändra så att din arbetssituation blir bra. Eller så är det så att organisationen inte kan förändras. Men just nu blir det bara ännu en stressfråga att fundera på hur du ska göra med det. Just nu borde du bara vara hemma utan några krav på dig alls.

     
  3. E

    14 januari 2011 at 12:09

    Jag känner så väl igen mej i mycket av det du skriver. Men jag är inte sjukskriven en gnutta, jag kör på. Fast jag vet att det inte alls är särskilt smart. Men jag vet inte hur man gör när man sätter ner foten för sej själv. Och jag inbillar mej att om jag får det här nya jobbet, då kommer allt kännas så mycket bättre… Man får väl se. Men du, var rädd om dej och jag tycker som ovanstående… att du jobbar halvtid nu verkar mer elda på stressen och tröttheten än att få dej att må bättre!

     
    • Annika

      16 januari 2011 at 12:51

      Klart du får nya jobbet!
      Sätta ner foten för sig själv är skitsvårt. Det tog mig några års alldeles för mycket jobbande och då var det faktiskt kroppen som till slut drog i handbromsen så rejält att jag började lyssna på nära och kära och vågade gå till läkare. Som, nästan till min förvåning, omedelbart sjukskrev mig. Det var nog först då som tjufemöringen trillade ner i min hjärna. Jahaaa, jag är sjuk. Det här är inte normalt. Där ser man…

       
  4. Jeanette

    15 januari 2011 at 12:37

    Tråkigt sits du har hamnat i. Satt själv i en liknande för några år sedan men då blev jag helt sjukskriven för att småningom trappa upp arbetet lite i taget. Idag är jag väl så ”normal” igen som jag kan vara men det tog en stund att komma hit. Tänker på dig, Stor kram. Jeanette

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: