RSS

Om man ändå vore rökare

27 Okt

Läste att Salems kommun inför rökförbud på arbetstid. Och det låter väl sunt. Tobak är ju allt annat än nyttigt. Men man glömmer lätt hälsofördelen med rökningen, nämligen just rökpauserna.

För ärligt talat. Vi är många som stressjobbar och ständigt glömmer bort att ta pauser. Jag tar sällan kaffepaus ens, om inte mina kollegor påminner mig lite extra eller det är obligatorisk fredagsfika (där jag oftast lyckas avstå kakan…). Och det där med att ta en kort paus då och då, det händer verkligen inte – om man inte räknar med enstaka avstickare till skrivaren eller kaffemaskinen (kaffet som jag sen dricker vid datorn lagom när det kallnat).

Ändå vet jag att jag behöver pauser. För vilan, visst, men också för att rensa hjärnan lite. Tänka andra tankar så att jag får igång kreativiteten. Lyfta häcken från stolen, blicken från skärmen, och se lite andra saker några minuter.

Då har ju rökarna det väl förspänt: de går ut 5-10 minuter, får lite frisk luft (typ), står och funderar för sig själv eller småpratar med andra rökare. Får den där pausen som gör en mycket mer effektiv sen.

Visst kan jag också göra så, minus rökningen. Men saken är den att jag gör det inte. För jag glömmer, eller tänker ska bara tills det är dags att gå hem. Men rökarna – de glömmer inte. För de har en liten beroendemekanism som slår till i dem och sen bara måste de gå på sin paus. Så deras pauser blir liksom alltid av.

Kunde man komma på nån sån mekanism som funkar utan att man behöver röka vore det kanon.

 
6 kommentarer

Publicerat av på 27 oktober 2011 i jobbet

 

6 svar till “Om man ändå vore rökare

  1. דינה

    27 oktober 2011 at 21:20

    Vet du, på mitt senaste jobb (som anställd) gick jag alltid på rökpaus fast jag inte röker. Helt enligt devisen att om de kan ta paus för att röka så kan jag ta paus för att andas (eller nåt). Ingen höjde på ögonbrynen eller undrade varför. (Och skulle någon ha sagt något så skulle de fått höra ”rättvisetalet” ;-))
    Så på de bara – Ut med dig!

     
    • Annika

      03 november 2011 at 10:05

      Jag får absolut gå ut, men jag tar mig inte tid. Om en kollega säger att hon ska röka, så tänker jag ibland att jag ska hänga med. Jag ska bara… och sen är hon tillbaka igen. Så det blir inte av, för det finns liksom inget ”sug”.

       
  2. lfnanna

    28 oktober 2011 at 15:29

    SPRIT!!! ;)

    Nej, skojade bara. Håller med. Har ofta samma problem. Kaffesuget gör sig hört med jämna mellanrum, men inte tillräckligt ofta, tror jag…

     
  3. Karin L

    28 oktober 2011 at 18:39

    Nu har jag då inte varit anställd på många år, är det verkligen så fortfarande att folk FÅR röka på sina arbetsplatser????? De flesta arbetsplatser jag känner till får man inte röka. Möjligtvis gå ut ute för att ta ett bloss och då tar man nog bara några snabba bloss (nu på vintern iaf). Men som sagt, jag har ju inte varit anställd på några år :-(

     
    • Annika

      03 november 2011 at 10:04

      Mina kollegor går ut och tar ett bloss. Precis så som jag borde göra, minus blosset. Sju minuters paus, helt perfekt. Kanske inte i värsta snöstormen, men annars är det nog rätt bra med lite dagsljus och luft – och omväxling för hjärnan!

       
  4. Sanna

    28 oktober 2011 at 23:08

    Håller med. Det vore kanon! Nu glömmer jag nästan till och med att kissa tills det går så långt att jag med stor svårighet tar mig till toaletten utan att kissa på mig…

     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: