RSS

Kategoriarkiv: viktigt

Med anledning av dagen som är idag

Eftersom jag själv inte riktigt hinner (eller orkar, kanske) formulera ihop nåt slagfärdigt med anledning av internationella kvinnodagen, så vill jag å det varmaste istället rekommendera Lisa Förare Winbladhs underbart träffsäkra rytande:

Internationella kvinnodagen är instiftad för att uppmärksamma kvinnors utsatta situation. Det är ingen jävla mors dag. Anna Ardin säger det bäst på Twitter när hon svarar Nya Moderaterna som gratulerar alla kvinnor på deras dag: ”Säger ni grattis till alla med HIV på internationella AIDS-dagen också?”

Det där är så klart bara ett utdrag. Läs allt! Det är en till rekommendation förklädd order.

Annonser
 
1 kommentar

Publicerat av på 08 mars 2010 i viktigt

 

Stretching

Om man nu inte har lust att sträcka på musklerna, så går det minst lika bra att tänja lite på de egna föreställningarna. Vad är manligt och kvinnligt, till exempel. Följer Saras excellenta blogg och blir glad av att ständigt behöva ifrågasätta mina egna tankemönster, en del av dem var jag inte ens medveten om själv. Och idag läste jag ett mycket intressant inlägg hos Helena.

Go read! Vrid, vänd, tänk, diskutera, filosofera. Bli en bättre människa. Oavsett vad du kommer fram till.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 29 januari 2010 i viktigt

 

Var vänner i nöden

Kaos och förtvivlan i Haiti. Och här hemma sitter man och funderar på hur jobbigt det är att det är lite halt på trottoaren och att elpriset är galet högt just nu. Så banalt.

Snälla, skänk pengar till hjälparbetet i Haiti. Det behövs nu! Läs och skänk online hos Röda korset till exempel. Eller sms:a AKUT till 72900 och skänk 50 kronor till Röda korsets hjälparbete. Funkar inte det – do it the old fashioned way: sätt in pengar på plusgiro 900800-4 eller bankgiro 900-8004, och märk inbetalningen ”Haiti”. Varje krona räknas, varje krona hjälper.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 14 januari 2010 i viktigt

 

Mer

Anders Mildner är som vanligt en balanserad röst i hetluften.

För även om jag numera bor långt från kommunen där friheten (inte) är större, så bryr jag mig och försöker så gott jag kan att följa med. Inte riktigt lika lätt, men angeläget. Inte lika lätt, säger ni – allt finns väl på nätet. Ja, absolut, det allra mesta. Men snacket – det där vanliga, i lunchrummet och på bussen – här uppe handlar väldigt lite om Vellinge, så man får liksom inte hela spektrat.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 18 november 2009 i viktigt

 

Sånt här gör mig glad

Man måste inte protestera med hårda ord – så här funkar minst lika bra.

Bemöt dina motståndare med ett vänlighet, och de kommer att bli perplexa hela dan.

Hade jag inte varit så långt bort hade jag gärna bakat säckvis till fler såna aktioner!

 
1 kommentar

Publicerat av på 18 november 2009 i brasaker, viktigt

 

Är the botten nådd eller är vi bara på väg dit?

Tinselflickan och Ataharis tipsade om två artiklar i DN. Så jag läste. Och blev så jäkla frustrared och arg och ledsen, på riktigt ledsen med tårar i ögonen. (Och lite glad också, för herrejävlar vilken skribent denna Maciej Zaremba är, jag tror jag är lite kär faktiskt)

Ska det behöva vara så här? Ska det det? Fy sjutton, jag skäms för att vi inte kan vara mer smidiga, lyhörda, effektiva, prestigelösa och respektfulla i vår integration. Och när jag skriver vi så menar jag kanske mest myndigheterna, men i slutändan vi – som i ett kollektivt samhällsansvar.

Det måste gå att göra något, det bara måste. Det är du och jag som betalar skatt till sånt här (och en massa annat dåligt). Ska vi verkligen sitta tysta och se på (eller inte låtsas om det alls, snarare, för just det här ser vi ju sällan) medan våra pengar slösas bort på ett sätt som dessutom är så kränkande för de som antas vara mottagare av verksamheten!?

Ja, jag vet. Det finns tusen andra viktiga saker också, och man kan inte engagera sig i allt. Men man kan engagera sig i något, och alla bäckar små…

 
2 kommentarer

Publicerat av på 03 mars 2009 i frustration, politik, viktigt

 

Perspektiv

Har gnällt över värmeböljan, över det överhettade kontoret, över bristen på arbetsmotivation. Suckat över att det behöver städas hemma. Igen. Ynkat mig över att jag borde gå ner i vikt, äta mindre glass, sluta längta efter godis så fort jag blir rastlös.

I morse läste jag gårdagens bilaga till Svenska Dagbladet. Foton av Jens Assur som skildrar vardagen i Sudan och Kongo-Kinshasa. Bilagan utgiven av Röda Korset. All kursiverad text som följer är klippt direkt ur bildtexterna.

Kvinnor och barn drabbas hårdast av kriget. Banditer och soldater går in i byarna och våldtar regelmässigt. När de lämnar byarna händer det att de rövar med sig kvinnor och barn för att utnyttja som sexslavar.

I ett område ungefär lika stort som Dalarna och Värmland är detta [Panzai Hospital] enda sjukhuset för de 45 000 våldtagna kvinnor som behöver kirurgisk hjälp för sina skador. Den yngsta flickan på sjukhuset är två och ett halvt år, den äldsta kvinnan 80.

Fyrtiofemtusen våldtagna kvinnor som behöver kirurgisk hjälp. Hur många fler våldtagna kvinnor som ”bara” skulle behöva psykiatrisk hjälp? Som kanske måste föda våldtäktsmannens barn nio månader senare? Som inte ens vet vilken av alla våldtäktsmän som gjorde henne med barn?

Fem timmars gångväg för att hitta rent vatten. Vardagen i södra Sudan går ut på en enda sak: att skaffa rent vatten. Dag ut och dag in samma kamp för verlevnad. Om vattnet är infekterat räcker en mun för att smitta den törstige.

Kolera kan döda en människa med nedsatt motståndskraft på bara ett par timmar.

Var femtonde sekund dör ett barn någonstans i världen av en sjukdom som orsakas av brist på rent dricksvatten och dåliga hygieniska förhållanden. Det krävs så lite för att göra skillnad.

Det regnar här hemma idag. Vi har duschat, ätit en rejäl frukost. Vattnat blommorna, kört diskmaskinen. Tvättar kläder. I Skåne har bönderna varit smått desperata för att de inte får vattna sina grödor lika mycket som de behöver. För några veckor sen satt vi på vår veranda i sommarstugan och muttrade lite över att det var förbjudet att tvätta bilen om man inte hade egen brunn.

Ett hönsnät blir dagens glädjeämne för mannen i Juba. Han har inget arbete att gå till men väl en hungrig familj som måste försörjas. Soptippen invid kyrkogården är ett bra ställe att söka efter något användbart.

I skuggan av kriget i Kongo-Kinshasa finns nästan ingenting. Små möjligheter till försörjning och utbildning. Några pojkar och unga män hjälps åt att krossa sten för att kunna köpa mat till sina familjer.

Svartvita bilder som liksom orden går rakt in i mig. Här sitter jag och svettas i välfärdssverige, klagar fast jag har det så vansinnigt bra. Där finns föräldrar som inte ens vet om deras barn kommer att överleva dagen, som tycker att en bra dag är om de hittar skräp på en soptipp eller om de lyckats krossa lite sten med undermåliga redskap så att de slipper svälta idag.

Våra barn tycker livet är orättvist om de inte får nya Crocker-jeans. I andra delar av världen dör barn för att de inte får vatten och mat. Kvinnor och små flickor våldtas som en del av krigsföringen. Vi köper lite godis på vägen hem från jobbet, frossar på tåget eller i bilen fast vi inte ”borde”, för viktens skull. Samtidigt går vi förbi insamlingsbössorna utan att lägga något av vårt skrammel i dem, flackar med blicken när vi passerar de hemlösa tidningsförsäljarna i tunnelbanan.

Trots alla mina egna år i Röda Korset, trots att jag VET att det krävs så lite för att göra så stor skillnad, går jag också förbi alldeles för ofta.

Men idag har jag satt in 150:- till Röda Korset. På deras hemsida valde jag ”Din hjälp gör skillnad” och kunde betala direkt från mitt eget lönekonto. 150 kronor till hjälp där den bäst behövs. På måndag ska jag köpa Situation STHLM från försäljaren i tunnelbanan. Om inte jag kan avstå från tvåhundra kronor och några minuter av min tid – vart är då världen på väg?

 
3 kommentarer

Publicerat av på 29 juli 2006 i att göra, viktigt