Finbesök

Våra rådjur är tillbaka i trädgården. Det har väl varit lugnt och skönt medan vi var bortresta i flera veckor. Och de har två små kid med dig. Så söta!

Mamma och pappa rådjur har mognat och blivit rätt coola. Människor är till exempel inget som skrämmer dem i första taget.

Igår strosade de lugnt fram till min nya rabatt precis vid verandan och började tugga på kärleksörten (det som finns kvar). Jag öppnade verandadörren och gick ut. Vanligen sticker de direkt bara man öppnar en dörr eller knackar på fönstret. Nu bara lyfte de på huvudet och tittade på mig medan jag tog några steg mot dem och såg ut som de tänkte ”eh, jaha, var det nåt, eller?” – sen fortsatte de äta mina blommor. Var tvungen att vifta med armarna för att de skulle ge upp och lunka iväg till bortre änden av trädgården.

Just nu ligger pappan bakom en buske. Ser hans rumpa och han såg mig när jag klev ut, men ligger lugnt kvar. Gissar att resten av familjen också är i närheten, men har inte sett dem än.

Det är rätt coolt att ha rådjur som är så nära. Och än har de bara tuggat på en enda blomma, så jag är mest fascinerad och glad.

Sniglarna däremot… Morr.

Korrigering en stund senare:
Vuxenrådjuren parade sig just mitt framför ögonen på mig. Inga fladdrande gardiner här inte. Något säger mig att detta inte är samma tvåkidsföräldrar som var här igår. Eller passar de på när kidsen är och äter upp grannens pelargoner, kanske?

 

Inte betalar de hyra heller

Rådjuret som var här häromveckan har en make. Och de har flyttat in. Ja, inte in i huset, men in i trädgården. De inte bara strosar runt här och tuggar i sig allehanda blad. Nejdå, de ligger här och vilar både dag och natt. När vi går ut på uteplatsen höjer de ett ögonbryn och avvaktar – men flyttar sig inte förrän vi kommer betydligt närmare.

Vi har det bra, vi här bak i trädgården

Lite häftigt är det ändå att de går runt här, precis utanför vårt köksfönster, nästan varenda dag.

Så vad äter rådjur?

Allt, såvitt jag vet. Återstår väl att se hur mycket som är kvar av trädgården efter sommaren. Påminn mig att inte plantera något dyrt…

 

Fint besök

tugg tugg tugg

Jo, jag vet, jag borde packa. Men precis när jag kom hem strosade ett rådjur in på tomten och började äta på mina blommor. Inte de finaste blommorna, utan de som jag inte har bestämt mig för om vi ska behålla eller ej. Rådjursfavoriterna – häromåret åt de upp blommorna fast jag hade sprayat antignag och satt upp råväck-kuddar. I fjol gjorde jag inget alls, eftersom jag ändå planerade att ta bort blommorna, och då kom inga rådjur alls. Nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra.

I år är det i allafall rådjursår verkar det som. Och än tycker jag de är söta. Men inte sen när de börjar tugga i sig av finblommorna… *grrrr*

 

Förutom…

Just det. Allt är ju inte bara partyparty i rabatterna. Sniglarna festar fortfarande på en hel del blad, framför allt i mormorsrabatten, fast nu orkar jag inte reta mig så mycket när det börjar blomma över.

Däremot är det lite sorgligt med alla liljebaggarna som tuggar i sig mina liljor… Läste att man måste klämma ihjäl dem, men uuuurk så äckligt. Tror jag ska sluta ha liljor istället. (Fegis)

 

Varför man inte ska ha en perfekt trädgård

Kom på att om man nu vill ha den där perfekta trädgården, med vattenfall och prunkande blommor och hela middevippen, så måste man så klart stanna hemma och ägna sig åt Tender Loving Care. Inte åka på semester, dricka paraplydrinkar vid poolkanten – och lämna trädgården åt sniglarna…

Just nu är det galet mycket sniglar överallt, och de där giftpelletsen jag har lagt ut verkar vara rena partysnacksen. Borta en eller två dagar senare, och runt om festar ännu fler sniglar tycks det. Hm. Ska det verkligen vara så?

Mina riddarsporrar, mina funkior, mina lupiner (i morse satt det en snigel mitt på andra lupinknoppen!) – mina växter i största allmänhet. Kommer det överhuvudtaget finnas något kvar när jag är tillbaka efter semestern???

Jaja. Vad är väl en bal på slottet?

 

Sniglar… igen…

De där eländessniglarna har kalasat i sig i princip alla blad på riddarsporren jag planterade förra helgen. Grrrrr. Ett litetlitet ynka blad sitter kvar längst ut på en kal kvist, sidanom i övrigt helt kala kvistar. Tvivlar på att plantan överlever ett sådant angrepp – den är ju helt nyplanterad. Tusan!

Och så skulle vi fått leverans av en massa jord i fredags, men den kommer först på tisdag. Så min höstrabatt är fortfarande oplanterad. Jag vattnar i krukorna, och hoppas att växterna klarar sig några dagar till. Bara jorden nu kommer på tisdag så att den inte blir ännu mer försenad!

I övrigt så växer gräset så det knakar, vilket innebär att vi borde ha klippt det i helgen. Men det har vi inte. För mycket annat som har behövt vår uppmärksamhet. Idag till exempel gick vi en promenad runt Lundsjön, med picknickstopp halvvägs. Det var otroligt mysigt!

Just det – har klämt ihjäl några liljebaggar också, efter att ha läst på ett forum att man absolut måste göra det nu direkt i början av säsongen. Det är så mycket man måste hålla reda på! Känns hela tiden som om jag ligger flera steg back…

Och så kollar jag de där grejerna som sticker upp i rabatten vid brevlådan och undrar om det är liljorna jag köpte på trädgårdsmässan eller några av de andra lökarna/knölarna jag petade ner alldeles för tidigt… Ser liljor ut som större tjockare vasstrån?

 

Sniglar!

Uäh, efter några dagar med regnskurar är det plötsligt sniglar i hela trädgården. Mest såna där med hus (som egentligen inte alls heter sniglar utan snäckor, jo jag vet), men jag såg även några såna där extra vidriga mördarsniglar.

Vilket innebär, enligt all expertis, att jag måste ge mig ut och klippa sönder alla sniglarna nu, innan de växer till sig och förökar sig.

Har försökt med nån slags pelletts som sniglarna äter upp och sen dör av tidigare år, men det funkar bara delvis. Dessutom har jag en känsla av att riktiga trädgårdsmänniskor inte tar till fuskvägar, utan faktiskt grabbar tag i häcksaxen och ger sig ut på korståg – för de vackra blommornas skull, liksom. Det goda med det onda och hela köret.

Det är bara så vidrigt äckligt att KLIPPA sönder sniglar. Nästan äckligare än att de invaderar mina rabatter och äter upp de redan försummade stackars plantorna där…

 

Oh deer

När jag precis hade flyttat hit från Skåne för snart 4 år sen var jag fascinerad av att det strövade rådjur rakt genom vår trädgård. Så sööööta!

När samma sötnosar någon månad senare tuggade i sig alla blommor och blad jag hade planterat i krukor på uteplatsen var jag inte lika fascinerad. Att älsklingen lakoniskt konstaterade att kunde jag väl räknat ut gjorde inte saken bättre, som ni kanske förstår. Hur skulle jag kunnat veta att rådjur äter prydnadsblommor? Jag som bara haft balkong!

Sen dess har jag sprayat mina planteringar med Råväck, ett spray som mest luktar peppar. Och det mesta har faktiskt lämnats ifred. Allt utom blommorna till nåt jag inte ens vet vad det är, och som jag egentligen tycker är rätt fult. Stora blad bara. Dessutom bor det en massa sniglar inne bland bladen. Hyser allvarliga planer på att gräva bort eländet.

På årets trädgårdsmässa köpte jag små kuddar på pinnar, som luktade ungefär som mitt spray och skulle ha samma effekt. Enligt försäljaren ska de funka i 6 månader och de har i princip inga reklamationer alls. Verkningsradie ungefär en meter. Lät ju bra. Stack ner några sådana bland annat bland de där stora bladen och fick första gången se mer än en blomma stå kvar. Hm, kanske de där bladen kan få stanna kvar ändå…? Blommorna är ju rätt fina.

Idag hade vi besök av ett rådjurspar, samma som brukar gå här skulle jag tro. De kom verkligen nära och jag tog flera foton av dem. Bland annat när hanen böjer sig ner ungefär 5 cm från luktkudden och – just det – äter upp en av blommorna. Som om det inte ens fanns en luktkudde där.

Rådjurssäkert? Jomenellerhur?