Vi var i USA större delen av semestern, och vi bloggade lite hemligt för närmast sörjande, men nu har vi bestämt att what the heck – vi släpper hemlisspärren så får de som är intresserade läsa. Här hittar ni våra reseberättelser. Tanken var att alla fyra skulle blogga, men det var mest jag och så lite Johan. Döttrarna var för upptagna med sina egna datorgrejor på den ganska begränsade datortiden (dvs när vi var på hotellrummet och inte sov) för att ”orka” blogga i vår gemensamma blogg. Jaja. Om vi ”orkar” så lägger vi in mer bilder och kanske lite allmänna summeringar kring hotell, bokningar osv. Sånt som ni vuxna kanske kan vara intresserade av att läsa om, ifall ni själv skulle planera nåt liknande.
På måndag är det dags att jobba igen. Känns väldigt märkligt. Undrar hur många mail som väntar i min inbox? Har, hör och häpna, inte läst jobbmail på semestern. På mer än fyra veckor har jag öppnat mailen kanske fem gånger och läst kanske fem av de mail som kommit in. Och under tiden i USA hade jag ingen iphone, och min dator kraschade efter några dagar, så jag har knappt haft tillgång alls till dator – har alltså inte läst ikapp bloggar, knappt varit på facebook annat än för att strövis uppdatera min egen statusrad, inte kollat min privatmail. Som Super-Anka uttryckte det: en äkta 80-talssemester. Känns nästan lite nyskapande trendigt. Att läsa ikapp 540 blogginlägg i Google Reader får ta sin lilla tid, men jag fasar lite för jobbmailen. Det kan vara hur mycket som helst att åtgärda. Men jag ska inte kolla innan måndag.
Efter USA-resan var vi trötta, så klart, men även efter att ha sovit ut och kommit i takt med svensk tid så är vi extremt lata. Sista semesterveckan har tillbringats med bok eller tidning i hand, och inte så mycket mer ansträngande saker än så. Vi orkar liksom inte. Och det är väl helt i sin ordning. Vi hade ju 2½ vecka intensivsemester till att börja med. Jag trodde jag skulle bli trött redan i USA, att jag inte skulle orka göra så mycket som vi gjorde. Men det funkade jättebra med ett späckat schema. Tar igen det nu, liksom.
Och känner en viss kluvenhet inför att jobba igen. Å ena sidan är det en massa roliga arbetsuppgifter som väntar de närmaste veckorna, och ganska lugnt i övrigt så att man kan jobba oavbrutet. Å andra sidan så skulle jag behöva sträckläsa några fler lättviktiga romaner, dricka iskaffe och pilla lite i trädgården i några veckor till, tror jag.
Jag vet att man inte ska ta ut något i förskott, speciellt inte tråkiga saker, men lite oroar jag mig för hur det blir när allt drar igång för fullt inför kongressen i slutet av augusti början av september – och sen fram till november. Eller december, om man räknar med efterdyningarna i form av att sammanställa statistik etc och förbereda utvärderingsinternatet. Kommer det att bli som förra hösten? Har något ändrats? Har jag ändrats?
Citronanka 